Finansiella instrument

• Indexobligationer/aktieindexobligationer är obligationer där avkastningen istället för ränta är beroende t.ex. av ett aktieindex. Utvecklas indexet positivt följer avkastningen med. Vid en negativ indexutveckling kan avkastningen utebli.Obligationen återbetalas dock alltid med sitt nominella belopp på inlösendagen och har på så sätt en begränsad förlustrisk jämfört med t.ex. aktier och fondandelar. Risken med en placering i en aktieindexobligation kan, förutom eventuellt erlagd överkurs, definieras som den alternativa ränteintäkten, dvs. den ränta investeraren skulle ha fått på det investerade beloppet med en annan placering. Indexobligationer kan ha olika benämningar som aktieindexobligationer, SPAX, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer osv. beroende på vilketunderliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens avkastning. När man talar om indexobligationer så benämns dessa oftast också som kapitalgaranterade eller kapitalskyddade produkter. Med dessa begrepp avses att beskriva, som ovan nämnts, att oavsett om produkten ger avkastning eller ej så återbetalas det nominella beloppet, dvs vanligtvis detsamma som investeringsbeloppet minskat med eventuellt erlagd överkurs. Detta under förutsättning att emittenten kan fullgöra sitt åtagande – se ”kreditrisk” ovan.

• Ett räntebärande finansiellt instrument är en fordringsrätt på utgivaren (emittenten) av ett lån. Avkastning lämnas normalt i form av ränta. Det finns olika former av räntebärande instrument beroende på vilken emittent som givit ut instrumentet, den säkerhet som emittenten kan ha ställt för lånet, löptiden fram till återbetalningsdagen och formen för utbetalning av räntan. Räntan (kupongen) betalas vanligen ut årsvis. En annan form för räntebetalning är att sälja instrumentet med rabatt (diskonteringspapper). Vid försäljningen beräknas priset på instrumentet genom att diskontera lånebeloppet inklusive beräknad ränta till nuvärde. Nuvärdet eller kursen är lägre än det belopp som erhålls vid återbetalningen (nominella beloppet). Bankcertifikat och statsskuldväxlar är exempel på diskonteringspapper, liksom obligationer med s.k. nollkupongskonstruktion. 
  Risken i ett räntebärande instrument utgörs dels av den kursförändring (kursrisk) som kan uppkomma under löptiden på grund av att marknadsräntorna förändras, dels att emittenten kanske inte klarar att återbetala lånet (kreditrisk). Lån för vilka fullgod säkerhet för återbetalningen har ställts är därvid typiskt sett mindre riskfyllda än lån utan säkerhet. Rent allmänt kan dock sägas att risken för förlust på räntebärande instrument kan anses som lägre än för aktier. Ett räntebärande instrument utgivet av en emittent med hög kreditvärdighet kan således vara ett bra alternativ för den som vill minimera risken att sparkapitalet minskar i värde och kan vara att föredra vid ett kortsiktigt sparande. Även vid långsiktigt sparande där kapitalet inte skall äventyras, t.ex. för pensionsåtaganden, är inslag av räntebärande placeringar mycket vanliga. Nackdelen med en räntebärande placering är att den i regel ger en låg värdestegring. Exempel på räntebärande placeringar är sparkonton, privatobligationer och räntefonder/obligationsfonder.

• En fond är en ”portfölj” av olika slags finansiella instrument, t.ex. aktier och obligationer. Fonden ägs gemensamt av alla som sparar i fonden – andelsägarna - och förvaltas av ett fondbolag. Det finns olika slags fonder med olika placeringsinriktning. 
  Med placeringsinriktning menas vilken typ av finansiella instrument som fonden placerar i. Nedan redogörs i korthet för några av de vanligaste typerna av fonder. 
  En aktiefond placerar allt eller huvudsakligen allt kapital som andelsägarna betalat in i aktier. Blandfonder med både aktier och räntebärande instrument förekommer också, liksom rena räntefonder där kapitalet placeras huvudsakligen i räntebärande instrument. Det finns även till exempel indexfonder som inte förvaltas aktivt av någon förvaltare utan som istället placerar i finansiella instrument som följer sammansättningeni ett visst bestämt index. En av idéerna med en aktiefond är att den placerar i flera olika aktier och andra aktierelaterade finansiella instrument, vilket gör att risken för andelsägaren minskar jämfört med risken för den aktieägare som placerar i endast en eller i ett fåtal aktier. Andelsägaren slipper vidare att välja ut, köpa, sälja och bevaka aktierna och annat förvaltningsarbete runt detta. 
  Principen för räntefonder är densamma som för aktiefonder – placering sker i olika räntebärande instrument för att få riskspridning i fonden och förvaltningen i fonden sker efter analys av framtida räntetro. 
  En fond-i-fond är en fond som placerar i andra fonder. En fond-i-fond kan ses som ett alternativ till att själv välja att 
  placera i flera olika fonder. Man kan därmed uppnå den riskspridning som en väl sammansatt egen fondportfölj kan ha. Det finns fond-i-fonder med olika placeringsinriktningar och risknivåer. 
  En ytterligare typ av fond är en alternativ investeringsfond, ofta samlat under begreppet hedgefonder. Hedge betyder skydda på engelska. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden, kan en alternativ investeringsfond vara en fond med hög risk, tex pga att sådana fonder kan vara högt belånade eller annan omständighet.

 

Skillnaderna är dock stora mellan olika alternativa investeringsfonder. Det finns även sådana med låg risk. Generellt sett

försöker alternativa investeringsfonder ge en positiv avkastning oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ner.

En alternativ investeringsfond har större frihet i sina placeringsmöjligheter än traditionella fonder. Placeringsinriktningen

kan vara allt från aktier, valutor och räntebärande instrument till olika arbitragestrategier (spekulation i förändringar av

t.ex. räntor och/eller valutor). Denna kategori använder sig oftare än traditionella fonder av derivat i syfte att öka eller

minska fondens risk. Blankning (se nedan) är också ett vanligt inslag.

Det kapital som placeras i en fond kan både öka och minska i värde och det är därför inte säkert att placeraren får

tillbaka hela det insatta kapitalet.

Du som kund måste vara införstådd med bl.a. följande:

• att placeringar eller andra positioner i finansiella instrument sker på egen risk

• att Du som kund själv noga måste sätta Dig in i värdepappersföretagets allmänna villkor för handel med finansiella

instrument och i förekommande fall information i prospekt samt övrig information om aktuellt finansiellt

instrument, dess egenskaper och risker

• att vid handel med finansiella instrument är det viktigt att kontrollera avräkningsnota och annan rapportering

avseende Dina placeringar samt omgående reklamera fel

• att det är viktigt att fortlöpande bevaka värdeförändringar på innehav av, och positioner i, finansiella instrument

• att Du som kund själv måste initiera de åtgärder som erfordras för att minska risken för förluster på Dina

placeringar eller andra positioner